Ja, det har varit lite tyngre igen, dessvärre! Det finns flera anledningar till att jag tycker att det är jobbigare igen. Orkar inte dra alla anledningar men en är säkert (verkligen dumt och onödigt) men i och med att jag mår så jättebra i kroppen, är jag piggare och orkar fokusera och lägga energin på annat, SÅ SOM ATT VARA LEDSEN :-(
Idag kom tårarna när jag var på kyrkogården. De hade varit på gång flera gånger under det senaste dygnet. Jag har ju hela tiden tänkt att jag så gärna vill att Livia ska finnas här någonstans. Men jag vet inte, idag slog det mig, tänk om hon är där ute någonstans och längtar efter mig. Jag vill verkligen inte att Livia ska behöva längta lika mycket efter mig som jag längtar efter henne. Nu rinner tårarna igen...
Snälla, snälla Livia längta inte efter mamma!!!
Älskar dig så....
4 kommentarer:
Åh Hannah! Kunde jag skulle jag skicka mängder med kramar genom datorn!!
Men gumman!!! Vad ska man säga?? Försök att inte tänka så...
Fina du!
Det är svåra tankar. Att inte veta.
Oh om vi bara kunde veta hur våra småttingar har det...
Och jag tror att det är så med kroppen, att när den redan är så nedtyngd med annat (fysisk smärta eller annat) kan sorgen inte få samma plats - skyddsmekanism kanske? Därför kanske det kommer än mer ledsamhet när det är lättare i kroppen. Nåväl. Ingen tröst är det ju förstås. Men tårarna behövs.
En stor kram till dig!!
Tack så mycket för era kommentarer! Det känns lite bättre igen, tänker inte så många tankar som smärtar just nu! Men det kommer och går såklart och kommer nog att göra så under lång tid framöver!
Skicka en kommentar