Jag har fått min första blogg-award! Blev så glad!! Den kom från en mycket speciell bloggare för mig, nämligen Kolbengtsson. Annicas blogg trillade jag in på när allt var som svartast efter att Livia dog. Bloggen grep tag om mig och Annicas sätt att skriva berörde mig så väldigt. Jag och Annica har sedan hållt kontakten och nu senast fick jag världens finaste hjärtekatt av henne till min lilla Livia, ni minns att jag skrev om dessa hjärtekatter för ett tag sedan va??? Så tack så mycket fina Annica!!!
Ja, nu ska jag givetvis skicka detta vidare.
Den första blogg-awarden ska en person som jag känner lite grann, som inte bor långt ifrån mig, få. Det är Ulrika. Hon är en ganska så ny bloggare. Ulrikas tredje son föddes i början på året och hade en tuff start med RS-virus som sedan ledde vidare till att de fick veta att han hade DS. Ulrikas blogg visar på hennes styrka men framför allt på kärleken till hennes tre pojkar. Jag tror att hade min Livia levt så hade nog Livia, jag, Ulrika och Ville träffats endel. Vi har en erfarenhet om att livet inte alltid blir som man tänkt sig men det blir bra ändå och vi älskar våra barn precis som de är!
Nästa bloggare som ska få en award är Maria Engin, denna blogg snubblade jag också över precis efter att Livia hade dött. Maria förlorade en dotter sent under graviditeten ungefär vid samma tid som min Livia dog. Maria är gravid igen och det ska bli spännande att följa henne till hon får ett levande barn i sina armar!
Ytterligare en bloggare som ska få en award är Emma som skriver om Sagan om Elliot. Jag känner igen mig i så mycket som Emma skriver om. Hon förlorade sin Elliot några månader efter att Livia hade dött. Elliot var ett par månader när han dog av en medfödd sjukdom. Emma skriver om livet efter Elliot och om en storebror som förlorade en lillebror, en familj som skulle ha varit fyra men som bara är tre kvar på jorden.
Nästa blogg-award ska jag ge till Tildas mamma. En blogg som berör mig väldigt. En stark mamma som förlorade sin lilla Tilda på 16 månader 2009. Bloggen berör och kan verkligen rekommenderas även om Tildas mamma kanske inte är så aktiv längre så längtar jag till nästa gång jag ska få läsa något om denna kvinnas tankar, insikter och stora sorg.
Min sista award ska jag ge till en gammal vännina. Hennes blogg är inte som någon annan blogg jag läser. Sussie är en funderare och det märks på hennes blogg som är ett potpurri av snurriga tankar, oro, glädje, funderingar och tokigheter. Sussie har också varit ett stort stöd för mig under den tid som varit, hon har funnit där för mig så att jag har kunnat ventilera mina känslor och tankar. Tyvärr bor Sussie lite väl långt bort sen hon flyttat och jag saknar henne....
Detta var mina award. Egentligen hade jag kunnat skicka många fler, för det är väldigt många bloggar som jag läser och alla berör såklart på sitt sätt. Förhoppningvis kanske jag får någon award igen någon gång och då ska jag rekommendera er ännu fler fina bloggar!! Tack ännu en gång Annica!
3 kommentarer:
Hannah, jag blir rörd till tårar! Vad glad jag blir! Jag vill också grattulera dig till din award! Den är du verkligen värd! Du skriver så fint och som jag har sagt tidigare så berör det du skriver mig mycket! Du var den första som jag tog kontakt med när vi låg på sjukhuset och som förstod hur jag kände. Det var skönt. Jag såg fram emot att läsa dina mail. Tack.
Jag tror som du, att vi hade nog träffats en del alla fyra.
Det är en sorg bara det att tänka på hur det kunde ha varit.
Livia har en fin familj, och det är jag säker på att hon vet. Hon är er nära, samtidigt så långt borta.
"Livet- det är inte de dagar som gått, utan de dagar man minns"
Många kramar Ulrika
Grattis och tack :) Du är en gullegulla du! Men vad är denna award? Vad gör man?
Sussie, det är du verkligen värd!!! Ja, det är inte så avancerat, det är bara att skicka awarden vidare till några som du tycker förtjänar den. Det är ju lite intressant att se vad andra tycker om för bloggar, det kan ju öka ens egna bloggar som man följer! Lycka till! Kram
Skicka en kommentar