Det dyker upp nästan varje dag nu att Ella saknar Livia! Hon frågasätter om inte hon kan få ett nytt syskon och om vi inte kan leka att Livia finns/lever. Hon har också börjat be mig att vi ska åka förbi Livias plats på kyrkogården om vi är ute med bilen. Stackars lilla vän.
För Ella är det också så viktigt att hon ÄR STORASYSTER. Hon blir jätteförnämad om någon glömmer att hon är storasyster. Och visst är det så att hon alltid kommer att vara storasyster. Men när man pratar om hur barn blir i samspel med syskon, till exempel mer härsynsfulla, toleranta eller vad det nu må vara så är ju Ella storasyster men ändå inte. Hon har ju inte en syster att stångas med, tvungen att visa hänsyn inför, stå tillbak för, vänta på sin tur med men också kramas med, leka med, försvara, stötta och så vidare!
4 kommentarer:
Stackars fina lilla Ella. Måste vara jättesvårt för henne att förstå något som inte ens vi vuxna kan förstå :-( Självklart är hon en storasyster, och jag önskar sååå att hon fick uppleva allt vad det innebär! Kramar
Ja det är synd om henne. På ett sätt fixar hon Livias bortgång bäst men på ett annat sätt tror jag hon blivit väldigt "skadad". Det är så ofta som jag nästan hajjar till när hon pratar som om barn dör hur som. Hon förstår ju inte att det är väldigt, väldigt ovanligt att barn dör. För henne är det ju så det är, barn dör då och då, sånt som händer på något vis. Undrar när det går upp för henne att nästan alla andras syskon överlever, att det nästan bara är hennes lilla Livia som inte fick stanna.
Fina lilla Ella, det är klart att hon alltid kommer vara storasyster. Men jag förstår precis vad du menar. Min Oliver blev så otroligt stolt över att bli storebror och även om Elliot inte längre är hos oss märks det på Oliver när han leker med andra bebisar att han är en storebror. Han är väldigt omhändertagande och försiktig.
Kram på er
Emma, det känns som om vårs situationer på många sätt är väldigt lika. Barn som inte blev så många månader och som dog relativt nära i tid och som har storasyskon som är ungefär lika gamla. Jag går ofta in på din blogg för att se hur det går för dig och hur ni mår!!
Kram
Skicka en kommentar