Igår kväll satt jag vid din grav länge. Jag hade termokläder på mig så jag kunde sitta i snön hos dig utan att bli speciellt kall. Det var så skönt att bara vara där. När jag kom möttes jag av flera ljus och dessutom var det en fin gång uppskottat till dig, det ser så välskött ut. Kan ju tyckas löjligt men det är ju det närmaste jag kan komma att sköta om dig och det är något av de få saker som jag kan göra för dig. Det är så lite men det är medicin för min själ. Jag blir så varm varje gång som det lyser ett ljus redan när jag kommer till dig. Tack mamma, pappa och Kerstin för att ni besöker Livias grav i princip varje dag och för att ni hjälper mig att hålla graven så fin. Ni hjälper också mig att få ro i själen genom att besöka Livia och se till att hon har det fint och ljust!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar