Vi har fått så mycket stöd från många, något jag kommer vara alla er som hört av sig och visat på er omtanke evigt tacksam för!! Jag lovar att jag kommer att betala tillbaka!!! Det kommer jag göra genom att hjälpa och stötta andra om något liknande händer!!!!! Händer något dig, lovar jag dig, att jag kommer finnas där för dig.
Jag har förstått vikten av att ha nära och kära omkring sig. Egentligen visste jag ju det redan innan, hur viktigt det är att hjälpa personer i kris direkt och med kraft, men nu har jag även upplevt det och vet hur viktigt det är. Jag vet att jag har lyssnat till Peter Jonsson (heter han så, han som jobbar med krisarbete, han är på tv ibland) ett par gånger. Tänkte på det för någon månad sedan att "va sa han egentligen att man skulle göra när en kris uppstod"?? Jo, han sa att "första dygnet/dygnen är viktigast. Man ska prata, prata, prata".
Jaha, hur var det hos oss då?
Jo, vi hade min familj hos oss hela dagarna i flera dygn efter att Livia dött. Det var också så att vi ringde alla nära vänner samma dag och berättade vad som hänt, vi var också runt hos de närmsta grannarna och berättade. Efter ett dygn upprättade vi den lilla minnesplatsen till Livia här hemma, vilken massor av vänner (både nära men även sådana som vi bara hälsar på) kom och satte ljus, kort, gosedjur och annat på. Några kompisar ringde faktiskt också dagligen till oss i flera veckors tid. Jag måste erkänna att vi stundtals tyckte att det var väldigt utmattande att prata med så många, vet att vi sa när klockan var tio på kvällen att "Vad skönt, nu kan det väl inte ringa fler ikväll". Inte för att vi inte ville prata, utan för att vi var så trötta. KONTENTAN AV DETTA ÄR ATT VI MÅR BRA IDAG, MED TANKE PÅ OMSTÄNDIGHETERNA OCH DET HAR VI ER ATT TACKA FÖR!!!!!!! Egentligen vill jag inte skriva ut namn för jag är orolig för att någon blir sårad av det jag skriver. Men nu kan jag inte låta bli, ska ju egentligen inte rangordna men det är några som är SÅÅÅÅÅÅ VÄRDA ATT BLI OMNÄMNDA för att vara så fina personer, för att ni hjälpt oss så utöver det vanliga att försöka att göra oss till hela människor igen.
MAMMA, PAPPA, ULRIKA, JERKER, TEA NI HAR VARIT HELT FANTASTISKA, HOPPAS NI FÖRSTÅR VILKA FINA MÄNNSIKOR NI ÄR OCH VILKET STORT HJÄRTA NI HAR.
Det finns fler som gjort jätteinsatser men jag vill verkligen lyfta fram dessa personer, ni har gjort så mycket och även om jag räknade med er så har ni ändå gjort SÅ SÅ SÅ MYCKET MER ÄN JAG NÅGONSIN KUNDE TRO!!! TACK, TACK, TACK
1 kommentar:
Men Hannah! Jag sitter här och vet inte hur jag ska skriva riktigt, TACK SÅ JÄTTEMYCKET FÖR DE FINA ORDEN, själva känner vi oss ganska otillräckliga och tycker att vi borde ha försökt hjälpa er ännu mer... Men det känns så oerhört bra att ni tycker att vi har varit ett stort stöd. Största kramarna till er!
Skicka en kommentar