Ja nu är det ett nytt år. Jag har inte haft någon uppkoppling under nyårhelgen så jag har varit helt rastlös när jag inte fått skriva av mig.
Vi har hos dig på nyårsafton lilla vän! Mamma, pappa, Ella, mormor, morfar, Kerstin och farfar var hos dig och släppte upp stora ljuslyktor i luften. Hoppas att du såg dom. Jag mår lite sämre igen, har bara svårt att sätta fingret på varför. Dels är det nog på grund av att jag börjat tänka framåt och ibland kommer jag på mig själv med att tro att du kommer tillbaka. Att om vi skulle ha turen att få ytterligare barn så tror jag att det är du som kommer igen, att du kommer men att det blir ett lyckligt slut. Jag blir jätteledsen varje gång som jag kommer på att så kommer aldrig någonsin att kunna bli fallet. Jag har så svårt att acceptera att jag aldrig mer kommer att få träffa dig. Läste något fint igår som jag inte kan sluta tänka på "Själarna tar aldrig farväl", åhhh vad jag hoppas att det är så!! Jag längtar så mycket efter dig. Såg också på ett program där de visade en litet barn och då bara sköjdes jag över av längtan efter dig. Jag kunde till och med för en stund känna hur det kändes att pussa på dina små runda kinder, annars har jag ju så svårt att plocka fram minnesbilder av dig.
Jag hoppas så att 2011 ska bli mindre smärtsamt! Jag hoppas att jag ska få mer ro i själen. Ibland tänker jag att jag önskar att 2010 inte skulle ha funnits, men sen kommer jag på att du även föddes det året, hur skulle jag då kunna vilja att 2010 inte fanns??! Jag är ju så glad för att jag i vart fall fick träffa dig och ha dig hos oss i nästan fyra månader.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar